Bekvämlighetstil utan klackar?

Nu var det en stund sedan jag bloggade här. Frisk har jag blivit och flyttningen är i full gång.

Nu sitter jag här och har precis avslutat ett arbete och är fruktansvärt nöjd. Kommer kunna njuta av afron idag, ultimat. Har träningskläderna på mig redan då jag trodde att vi (som gjorde arbetet) skulle bli klara så sent så jag skulle bli tvungen att springa till tåget. Det är lite farligt att gå i träningskläder, för jag blir mer och mer sugen på att gå i det varje dag. SÅ skönt, tights, sportbh och nån skön ti-scha. Jag blir till och med sugen på att inte ha något smink på mig när jag har dem. Bekvämligheternas bekvämligheter, är det nått jag tänker på innan jag går iut innan för dörren är hur mycket jag kommer gå denna dag, och är det mer än 100 m så skippar jag klackar. Det är sjukt snyggt, men så obekvämt och gå i gräs med klackar funkar inte om man nu har argumentet med att det finns bekväma klackar. Sen är det den här klantigheten och oaktsamheten. När jag var liten så var det nästan ett hurra när man kom hem och var skitig, då hade man ju lekt ordentligt, och så är jag fortfarande. Saker blir skitiga. Igår tex så grotta jag ner mig i gräset med mina nytvättade jeans, helt utan att tänka. Så det kanske är dumt att köpa fina piffgrejer då den ändå bara går sönder eller smutsas på två sek.

[Jag måste ju såklart klättra upp i borgen för att prova, det skulle aldrig gått med klackar, jag i växsjö sommaren 2008]

På fredag händer det i alla fall, flytten avgår och jag och min sambo blir med hus. Så roligt och så skrämmande på samma gång. Tänk om man blir ett sånt där "Arga snickarn par". Det där med växa upp kankse ska ta och dyka upp nu.

Sen så fick man se på fitnessfighten och blev lite sugen, ska man anta utmaningen samtidigt som allt detta?

Var helgen en dröm?

Jädrans vad nöjd jag är just nu... jag känner mig så nöjd så att det inte är sant. Så pass nöjd så att jag skulle kunna tänka mig att inte fortsätta plugga. Hitta ett jobb och bara njuta. Fast jag vet ju att det är ju inte riktigt det jag vill men tålamodet är inte på topp.

Igår så var det Dinaliday på Dinalicenter och självklart var jag där. Men först hade jag en fantastisk promenad i fin vädret med Ica. Sen fick jag utmana mina egna rädslor med en klass Acro-pole. Jagvillväldigtgärnasättauppminstångimittnyahusnuochträna-känsla fick jag. Efter det fick jag möjligheten att köra lite Pole de latino med några tjusiga brudar och ska jag vara helt ärlig så fick jag världens gåshud när jag såg dem dansa, så duktiga och tjusiga var de. Åh känslan av att vara instruktör är så grym just då, när det är så vackert. Dagen slutade med filmkväll med sambon.

Idag har det varit Loppis, försökte sälja lite grejerifrån lägenheten men inget fick vi sålt. Men mysigt var det i alla fall med vänner runt och kring, snacka balj och bara umgås. Dagen avslutades med långpromenad med Icas bästa kompis Tyson och matte. Mycket mycket mysigt och härligt. Skogen och samtal är grymt. Mer sådant.

Så nu sitter jag här och har betalat räkningarna och kommer tillbaka till verkligheten. Jag inser nu att det är några veckor framför oss som är sjuka... som kommer bli sjuka och jag funderar på om jag kommer att klarat? Sjukt mycket i skolan, och så flytten. Ja jag undrar hur det ska gå. Rik i benämningen att ha pengar skulle jag nog visst vilja vara just nu. Så jag kunde vara ledig och lägga tiden på det som händer nu.

Sol pepp och spya

Trött som få är jag nu. Gick upp tidigt imorse för att ta mig en tur till Sundsvall med herrn. Det blev affischering för prova-på worshopsen i statshuset i maj (pole) och jag och Ica fick se hela stan och hann även sola lite på torget. Ica är så skön för hon vill alltid ha kontakt, sitter man i soffan ska hon antingen sitta i knät eller vara superlutad emot, står man och lagar mat ska hon sitta eller ligga på fötterna. Idag så blev det knäsittning på parkbänk och sol massa sol.

Det hände en liten olycka när vi skulle gå, hon spydde under parkbänken. Tycker det där är så himla svårt. Jag är så PK (politisk korrekt) ibland och tänker att jag måste torka upp efter mig. Så jag fick väldigt dåligt samvete när vi bara gick där ifrån, men vad ska man göra? Kan man göra nått egentligen...? Hon spydde ju inte mat utan galla så det var inte mycket man kan torka upp. Blir lite lätt störd på mig själv för att jag ens tänker på det fortfarande. Fast jag vet ju hade ingen sett att hon hade spytt så hade jag skitit i det. haha snacka om att bry sig om vad andra tycker!

Nu är det tänkt att jag ska städa och lusten står väl inte direkt bakom dörren och väntar. Kylskåpet som gick sönder är i alla fall borta nu så det är ju skjyst. Man kanske ska göra lite och plocka ihop saker som man ändå kanske inte behöver till stora loppisen på söndag. Troligtvis kommer jag väl hem med mer!

ful, kung och mycket

Yes nu sitter jag här i min stora soffa och min läckra hund och har ätit lite banangrädde. Mycket gott mår jag, nu såhär efter ett afropass.

Måste säga att min metod att sova funkade bra och jag tror till och med att dansen tog med den lilla förkylningen som fanns kvar.

Afrodans, som den versionen som jag kör, är en sorts befriande fuldans med lite extra pump för hjärtat. Kombon pole och afro är för mig perfekt. P

olen är styrka, smidighet och mentala biten medans afron blir fulheten, och konditionen. Med fulheten menar jag att jag jobbar mycket med att göra alla rörelser så stort och så fult som

möjligt (för då rör man på sig ordentligt) det gör att man sakar och rör på saker som man annars kanske inte gör och man blir väldigt varm och mjuk i hela kroppen och saker som satt fast lossnar, perfekt. De båda ger samma effekt, n

är man går därifrån så är man kung, trött och super glad!

[Tycker bilden beskriver afro; lite för mycket, lite ful och kung]

Afro och stolar natti.

Men seriöst hur svårt ska det vara att bli frisk?

Eller får man skylla sig själv när man inte sätter på sig tjockaste vinterjackan när man ska på lydnadskurs? Frös som en gris, så nu börjar jag känna av halsen igen. Men jag kör på mantrat " jag är inte sjuk" så kommer det nog att gå bra. Jag vägrar vara sjuk imorgon, för imorgon är det afro och afro innebär rolig träning som jag håller i!

Så nu ska jag sova, vakna imorgon vid 0630 och känna efter, är jag inte frisk ska jag sova lite till och skippa föreläsningen. Men Positiva tankar är det här så nu är det bara att sova och tänka på hur mycket rumpa man skall skaka imorgon. Kommer bli en fin dag... listan är redan skriven. Det ska bokas in hemligheter och betala räkningar roolit.

[snart kommer mina stolar som jag ska klä om för andra gången! Någon som sett ett snyggt vitt tyg med gammeldags rosenknoppar? (såhär ser de ut nu)]

varför kostar allt pengar?

Ja den funderaren har jag haft många gånger. Varför kan inte roliga saker vara gratis för? Typ en cykel skulle sitta fint. Diskuterade här om dagen om att få ansvar över sina pengar när man är liten för att inte bli bortskämd och det tror jag är väldigt bra. Istället för att fråga en pengamaskin så får man lära sig tidigt att spara. Det är ju så fantastiskt när man spart till något som man så gärna vill ha, det blir liksom lite extra. Ni vet när man verkligen känner att man har sparat och tänkt på att få och kunna köpa en sak. Man värderar saken mycket högre. Men en cykel nu skulle sitta fint i alla fall.

Nej nu ska jag ta kisshunden (för hon luktar lite kiss tror jag) och arbeta med henne ute i buschen... lydnadsträning nästa!

jag vill tacka...

Angelica som fått mig in på banan och grädde. Jag kanske inte är lika extrem som henne med 2dl grädde och bara en banan. Grädde är gott men inte så gott. Men en perfekt efterätt är det, sött och gottit. Det få absolut inte vara socker eller vanilj i grädden har jag märkt, då förstör den grädden. En till sak som också är viktig, är att det är RIKTIG grädde, ingen light eller vad det nu heter. Det ska vara riktig fetthalt annars smakar det blä.

Nej nu ska jag ta vara på den lilla kicken och göra matlådor och fixa inför morgondagen som kommer bli så bra! På listan står det..läsa i mina studieböcker och känna mig snygg!

[bilden är lånad, med det där är riktig grädde ekologisk och fet]

Jag tror att jag vänta med recensionen på kaffet, det behövs smakas en gång till tror jag.

Godnatten.

Amerikat kaffe!

Jag har ju lyckats pga av min impulsivitet att gå med på att inte äta något gottis på ett helt år. Japp socker sugna jag har gjort det och varit fruktansvärt duktig under denna månad och nu börjar det nästan inte bli jobbigt längre. Igår ville min karl att jag skulle göra något gottis och för en månad sen hade jag lätt gjort allt möjligt. Så fort jag fick ett godkännande så satte jag igång!

Nu till hans besvikelse gick jag bara in och hämtade mig ett glas vatten.

Men så är det inte alla dagar och det som har blivit ett substitut är kaffe. Jag är så känslig för kaffe så det är endå lugnt, max 1-2 koppar om dagen. Men jag anser endå att det är ett litet gift och tror inte att det är bra att dricka det när man är sjuk eftersom det är vätskedirvande. Så nu har jag inte druckit kaffe på mer än en vecka!

Och vet ni vad jag har gjort då, jooo jag har öppnat mitt kaffe som inte går att köpa i Sverige, fast jag har gjort det. Mitt Pecankaffe! Fick chansen att köpa på gevalias fabrik som de exporterar till Amerikat så nu ska jag smaka på riktigt konstgjort kaffe. Kommer smakrecension senare...

Skriver listor mot min förkylning

Men nu får sjukdomen ta och ge sig, nu har halsontet kommit tillbaka. Seriöst hur svårt ska det vara att bli frisk?

Tålamodet börjar tryta, speciellt när man är pigg nu, ingen feber utan bara massa förkylningssymtom.

Sitter och planerar nu, älskar verkligen det. Skriva listor och skriva ner i min kalender. Det är ju i alla fall en början på att faktiskt göra det man ska göra. Sen så är det ju faktiskt lite avstressande om man inte inser att man har en hejdundrans saker att gör för att man varit sjuk. Men det positiva måste alltid ses över det negativa annars så kommer lilla jag snart bo i ett råtthål och hoppas på att jag snart blir en struts som kan sätta huvudet i sanden!

Det här med positivitet hur svårt är det, är vi naturl

igt positiva eller negativa? Jag tror inte att det finns någon människa (om de inte har någon psykologisk nedsättning) som inte är negativ någon gång. Jag tror att man måste få vara lite negativ för att kunna uppleva och njuta av positivitet. Jag menar inte att man skall grotta ner sig i en negativ upplevelse jag menar bara att ibland måste man få känna sig lite hjälplös. Men man måste ha dåligt tålamod.

[jag vet att man inte får ta kort med mobilen medans man kör men regnbågen var så fin!]

Ja, nu blir ni förvirrade va?

Något positivt med mitt dåliga tålamod är att jag lätt tappar tålamodet på att vara sur eller ledsen. Jag är det en liten stund, men sen måste jag göra någonting åt det. Det gör ju att man kan känna sig positiv på ett kick då man faktiskt gör något åt sitt tillstånd.

Men alla är inte perfekta, inte är jag och vill heller. Jag tror faktiskt att jag skulle kunna bli lite mer positiv med mig själv, typ köra nått mantra varje kväll. Skriva ner saker är, som sagt det bästa jag vet och gör man det dagen innan har man ju redan bestämt hur det ska vara nästa dag!

Listor is the shit.

Svettas och bli vuxen

Nu har jag svettas men inte på mitt sätt som jag vill. Att bli svettig av att gå en prommis och leka med Ica är nog ett litet tecken på att frisk är jag nog inte riktigt.

Mitt mål är kunna svettas överallt, det låter ju kanske lite konstigt. Vem vill svettas egentligen? Jag vill, jag vill! Konstig eller inte men för mig är det ett bevis på att man faktiskt har tränat ordentligt. Men det gäller just mig för jag har så svårt att svettas, vilket lyxproblem va? Andra släpper ju en droppe så fort de andas och jag måste göra det tusen gånger om. Tror faktiskt inte att det är så bra att jag inte svettas för det är ju därifrån man får ut skiten så just nu sitter jag här och tänker på hur fantastiskt det skulle vara om jag var frisk och bara kunde springa en tur och köra slut på mig själv. Åhh jag bara längtar! Ibland är det bra att vara sjuk för då får man motivationen mot att träna. Nu gäller det bara att man gör det.

[jag måste säga att jag fick många kommentarer för min snygga outfit i våras, jag tänkte; "jag ska ju ändå bara springa varför vara snygg?" tydligen så är det inte okej att ha lila tights och strumporna utanpå haha! ]

Jag ska nog ta och bli vuxen snart, ni vet när man gör allt man behöver göra. Fast jag skulle behöva ett tips eller två hur man faktiskt gör allt?

Hund och uppfostran?

Det här med hundar är som om de vore heliga, som de vore ett barn och inte ett djur, eller rättare sagt en hund. Ica är ju en liten mini bullterrier och det betyder att du har en del katt, en del hund, en del terrier och en stor del personlighet att handskas med, eller det är vad man brukar säga i alla fall. För mig är hon bara en hund och det är så jag har behandlat henne.

När vi bestämt oss för mini bulle så kom det många som sa

att de var svåra att uppfostra, envisa och gjorde som de ville oavsett. Även den lilla delen om att hon är en kamphund togs med. Vet inte om det är för att jag och karln min är dreamteam i envishet som vi har fått en sån fin och lydig hund eller om det faktiskt är så att vi har jobbat med henne och inte brytt oss om vad hon är för ras utan ställt lika mycket krav som en annan hund.

[Ica, för ett år sedan]

Mitt tips för er som funderar på att skaffa hund eller har hund, är att läsa boken som Cesar Milan har skrivit, väldigt bra! Det bästa man kan göra för sin hund är att vara påläst och ha någon som man kan fråga när man inte vet hur man ska göra. Jag har hittat min, ute i skogen, ett riktigt orginal som heter Hasse.

morgon plantisar

Det är så svårt när man är sjuk, för nu tycker jag att jag är frisk för jag inte har någon feber längre, även fast jag nyser ner mig själv med snor och hostar lite lätt och den där underarmen är fortfarande inte snäll. Ligger i alla fall i sängen fortfarande, skönt är väl det. Karln somnade på soffan igår så jag har hela sängen för mig själv. Helt ärligt så tycker jag att det är lite överskattat att sova ihop, det bästa som finns är ju att ha en hel säng för sig själv och röra sig fritt!

Idag är det mycket som behövs göras, flytten börjar närma sig och jag vill vara så klar så att på dagen D så skall allt bara vara att flytta. Sen har vi mina små växthus, plantorna har gått till taket och det är redan dags för omplantering, frågan är nu hur det ska gå till då jag inte har 65 krukor...loppis nästa. Det blir inga örter i år för att jag är lite mer realistisk av mig, är så himla dåligt på att använda örter så de tar bara en massa plats och så blir man så ledsen när de dör eller som jag drabbades av förra året, löss. Det blir olika sorters tomater, paprika, chili, sockerärtor (som redan blivit 40 cm) och smultron! Smultronen är mitt wildcard och de är ena långsamma fisisar så vi får väl se om det bli nått. Det som är bra med plantor är att de jobbar på mitt tålamod, något som är nästa lite väl dåligt ibland.

Det är så dåligt ibland att jag tex skippar att värma maten för att det tar för lång tid enligt mig. oj nu ringde svärmor och har låst sig ute, ut på uppdrag!

Strippa eller Atlet?

"Är inte det sån där strippning?" eller "Jag har sett sån där dans i Helsingfors och i Thailand" ja man får lite olika kommentarer när man berättar att man dansar just poledance. Det är inget kön och ingen ålder när det gäller kommentarer. Men det som var så fantastiskt roligt var förra helgen då jag fick chansen att jobba på stora vårmässan i Sundsvall och visa upp den fantastiska konstformen. Kommentarerna vi fick efter var; "Det här är ju som balett" eller "Vad vackert och gracisöst det är" och det är just det, det är. Vackert.

Men framför allt atletiskt, sitter nämligen här nu och undrar om jag har en överansträning i underarmen eller om det är förkylningen som satt sig på lederna för just nu värker det som tusan!

Frågan är om den en övernsträning kan komma så sent som flera dagar efter träning?

Jag hoppas inte det i alla fall.. för just nu är det enda jag längtar efter är att få snurra nåra varv och klättra på en stång!

sjukdommen är snart över

Tänkte att jag skulle haft ork att skriva nu när jag varit sjuk men nej, orkar man inte plugga så orkar man inte heller blogga. Det var länge sedan jag var såhär sjuk, har legat flera dar med feber men nu börjar den sjunka!

Var och tittade på möbler idag som vi kanske kan få ta eller låna när vi flyttar. Mycket fint hittade vi. Man låser ju sig ibland när man går ut på blocket och hittar skit fina rokoko soffor i skin som är lite för dyr. Ni vet när man tänker " det här är det enda jag kan tänka mig att ha, inget annat kommer bli bra" och det är svårt att hitta på nya idéer. Men nu så är inspirationen på G igen.

Rokoko....är detta om ni inte visste det.

Vi har ju bestämt oss för att försöka att inte köpa något nytt när vi flyttar in, utan faktiskt använda det som finns i våra föräldrars lager som de vill låna ut eller ge bort. Så vi får väl se vad det blir för lust hus. Har ni någon extra soffa där hemma som ni inte vet vad ni ska göra med så kan ni ju hojta!

nischt nu blev jag trötter, ikväll är det min nya favorit film serie Varg Veum om man inte har sett den borde man se.

Tragiskt

Tanken slog mig på riktigt här om dagen när jag var på Miss Li spelning i Statshuset i Sundsvall. Jag och min vän var så otroligt trötta pga att vi inte sovit många timmar och sedan jobbat på stora vårmässan med att visa upp pole dancing hela dagen, så vi var tvunga att sitta hela spelningen och det lämpade sig så bra att det fanns en soffa precis under V.I.P borden. Just precis, V.I.P bord, vad är det för något egentligen? Varför har man sådana? De ligger ju så att alla kan se och man är inte speciellt ifred. Jag trodde det var själva meningen men jag fick lära mig en läxa. De som satt där betedde sig som om de vill ses utav hela stället hela tiden. När vi satt där ställde det sig en tjej som tittade upp på dem vid borden som om hon ville bli sedd, passa in där eller vara där i den situationen.

De slog mig så snabbt, V.I.P borden för dem som vill visa att de har pengar, eller låtsas har pengar och att de har status och att det finns många som strävar dit och tar till alla olika metoder. Status idag är väl att ha pengar och jag insåg att jag har slutat sträva efter den där jävla statusen.

Pengar är det inget fel på, problemet ligger i den livstil som är status; Att parta loss och slänga bort pengarna för att visa att man kan det syndromet.

är det inte lite tragiskt?